Margot Wallström anklagas nu för att vara antisemit

När jag försvarade Margot Wallström mot grundlösa anklagelser om antisemitism, hände något så talande att det förtjänar att bli dokumenterat.

Antisemitism som vapen

Det jag mötte är ett växande mönster: att antisemitismens fruktansvärda verklighet används som ett vapen för att tysta solidaritet med Palestina.

Att ens yppa kritik mot Israels blockad av Gaza, att ens försvara en svensk socialdemokratisk utrikesminister, bemöts nu av vissa debattörer som i sig antisemitiskt.

Protesterar du, möts med:
”Du vet inget. Du borde hålla käften.”

Med vilken rätt kan någon överhuvudtaget be någon vara tyst? Lycka till med det! Jag har alltid varit politiskt intresserad så mig kollrar du inte bort så lätt. Jag blev ”väckt” av min far som visade mig en svart vit dokumentär om Förintelsen när jag var liten . Pappa var inte av den åsikten att barn inte kunde hantera sånt. Istället förstod han hur man väcker ett livslångt antisemitiskt engagemang. Jag har grubblat sedan jag sig dokumentären och jag kommer grubbla i resten av mitt liv. Det kan ingen säga åt mig att lägga av med, bara för att det inte passar. Mitt politiska intresse sitter mycket djupare än vad någon som nyss såg mig på X någonsin kan förstå. Min kunskap sitter också djupare än böcker och går inte läsa sig till. Detta när det kommer till ett eget lidande som jag, när jag var i det, identifierade mig som ett offer av Förintelsen. Att gå djupare in i det, blir pinsamt för den här stöddiga typen på X som tror han kan tysta mig. Ser jag tyst ut nu, tycker du?

Det är inte antisemitism att vara solidarisk med palestinier.
Det är inte antisemitism att försvara Margot Wallström.
Och det är inte antisemitism att vägra tiga.

Läs också

Jag skrev nyligen en debattartikel i Aftonbladet om antisemitismen inom Vänsterpartiet – och varför jag kräver handling, inte bara ord.
Det går att stå upp mot antisemitism och försvara folkrätten.
Det går att hålla två tankar i huvudet.
Och det är precis det vi måste göra.