6 februari och konsekvenserna av att samarbeta med SD

6 februari. 👈 [Klicka på pilen för att läsa hela inlägget]
Ett datum där svensk reaktion upprepar sig.
Historien visar mönster. Makten väljer egen vinning.
Och alla som normaliserar extremhöger, samarbetar eller röstar, måste förstå: det här är ett val.
Och val ska kännas.

Min skrockfulla släkt har rätt

Min skrockfulla släkt skulle säga att det går troll i det där datumet, 6 februari. Historien upprepar sig. Tobias Hübinette beskriver i sitt blogginlägg hur Bondetåget 1914, studentmarschen 1939 och grundandet av Sverigedemokraterna 1988 visar samma mönster: reaktionära krafter som normaliseras när makten låter dem.

Jag har aldrig lyssnat

Jag har aldrig lyssnat på Sverigedemokraterna. Inte för att jag varit ointresserad, utan för att jag sett igenom dem från början. Men jag kan ändå säga att jag är ointresserad av böcker som Main Kamp av Adolf Hitler. Och om jag ser likheter med SD, vars rötter kommer därifrån, är det inte konstigt jag inte intresserar mig för SD:s programförklaring. Summa summarum: Jag låter mig inte luras av omskrivningar, kostymer eller ”reformerade” pressmeddelanden. Det här är ett förljuget parti. Punkt.

Ansvarspilen pekar uppåt

Sverigedemokraterna bär inte längre huvudansvaret för sin egen normalisering. Det gör regeringen. Tidöpartierna. Med öppna ögon. Berått mod, som Ebba Busch skulle säga. Tidöpartierna har gjort detta enkom för makt. Alla varningar fanns där. Alla konsekvenser var kända. Man valde ändå att gå vidare. Man valde att samarbeta. Man valde att kalla det ansvar. Resultatet ser vi nu.

Priset för maktspel

Liberalerna ligger runt 1,4 procent. Det kommer sannolikt att bli ännu lägre. Moderaterna håller på att skrivas om i historieböckerna. Ulf Kristersson kommer inte bli ihågkommen som statsministern som ”tog ansvar i svåra tider”. Nej, han kommer bli ihågkommen för att han tog bort Moderaterna från platsen som Sveriges andra största parti, till Sveriges tredje största parti. Hur kan Moderaterna vara nöjda med det? Kristdemokraterna känner redan vart det lutar. Därför ser vi nu flirten med Socialdemokraterna. Ideologi är utbytbar. Samarbeten likaså.

Sluta normalisera

Att samarbeta med Sverigedemokraterna är att göra dem legitima. Att rösta på dem är att säga: det här är acceptabelt. Det är så enkelt. Varför står folk ut med att låta sig luras?

Nazism är en smitta

Nazism är ond. Inte komplex. Inte missförstådd. Inte ett uttryck för berättigad ilska. Den är som en smitta. Den förgiftar inte bara dem som omfamnar den, utan också dem som tror sig kunna leva med den i rummet.

Valet ska kännas

Jag kräver inte att människor ska ”förstå mer”.Jag kräver att de ska sluta.

Sluta samarbeta.

Sluta normalisera.

Sluta rösta.

Skyll inte på att du inte visste. Det är ett val. Du gör det valet. Och 6 februari är en påminnelse om vad som händer när makten väljer egen vinning framför ansvar.

En arg och bestämd kakadua, Chochy, med vingarna lätt utsträckta, från spelvärlden. Fågeln levererar en varning om att normalisera extremhögerpartier.
Chochy säger: ”Squawk! Jag har sett många fåglar flyga fel… men ni människor? Att normalisera det där partiet? HÖR NI INTE VAD NI GÖR?! Sluta nu!”

Upptäck mer från Marlene Tyckosdotter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.