Aftonbladets Peter Kadhammar träffar rätt
Hans rubrik på sin artikel är Likt en drunknande klängde Mohamsson på livbojen Åkesson
Det är en sådan bra beskrivning på vad det handlar om. Desperationen.
Fyren
Min psykoterapeut genom halva mitt liv, hade en favoritsak och det var fyren. Han hade bilder på fyren. Han hade små fyrar i sin bokhylla, brevid Freud. Dom var lite överallt.
En fyr, som står vid kusten eller på en klippa och blinkar med starkt ljus 🌟Fyren varnar för faror (grund, klippor) samt hjälper fartyg att navigera säkert.
Han såg sig själv som en fyr. Inte så konstigt kanske. När jag satt i hans väntrum kunde jag i veckor sett en ledsen kvinna gå in i terapirummet. Så en dag, kliver hon ut leendes. Befriad. Glad och lättad. Jag sa det till honom. ”Wow!” sa jag. ”Hon som var här inne och kom ut innan mig, blomstrande idag.” Och han sa att det var sådana ögonblick han levde för. Det var meningen med allt terapeutiskt arbete han gjort.
Han var en som drog upp människor när dom var under isen. Han kunde sånt. (Men säg det inte till honom för då blir han så mallig…)
En stark mentor
Jag kommer aldrig riktigt ifrån mina möten med han idag. Han var trots allt den viktigaste personen i mitt liv. Den första jag släppte in i mitt huvud.
Vårt avslut blev en katastrof och hårda ord på sms. Dom orden var på riktigt, än om jag kan se tillbaka på det som var bra idag med.
Han hade inte velat heller att jag gick och beundrade honom, i evig tid. Utan att jag var förbannad på han och har släppt honom. Även om det såklart är trist.
Han gav mig ett språk. Och ett mod. Han fick mig att sluta skämmas för att jag mått dåligt. Han fick mig ännu mer engagerad i samhällsfrågor, fast det varit en röd tråd igenom mitt liv. Då Olof Palme var idolen.
Hade jag träffat honom idag, hade vi diskuterat Simona Mohamsson och Jimmy Åkesson (Åkesson, som vi redan diskuterat så många gånger.)
Min psykoterapeut var förresten också en feminist. Han kunde ha på sig rosa skjortor och blev utskälld på stan för det.
Åkesson vill bara partiledningen ha för makt.
Simona Mohamsson är verkligen desperat, tänker jag. Hon klamrar sig fast vid Åkesson. Och att just Åkesson skulle vara en bra livboj är ju skrämmande i min värld.
Mohamsson har inte brytt sig om fyren med sitt blinkande ljus i den mörka politiska natten. Nej, hon har inte lyssnat på sitt parti som sade ifrån om SD-samarbetet.
Nu ligger hon där, på öppet hav, i kylan.
Anpassning, ett gift
Det är någonting jag känner igen i mig själv , när jag överlevde min barndom. Vet du, det ser ut som en anpassning. Ju värre typ, desto älskvärdigare blir du. (Det är ren och skär överlevnad det, i sin råaste form)
Men han som du är i famnen på? Hans tankar går som artikeln så träffande citerar till Åkessons egna åsikter om Liberalerna, dom kommer från hans egen självbiografi:
”Det är helt naturligt att ett fallande höstlöv skräms av en tilltagande vind.”
Bilden går inte ihop
Hon kämpar ju på, på nåt sjukt vis, Mohamsson.
Sitter i Agenda och Aktuellt och ser överlycklig ut, medan en efter en hoppar av från hennes eget parti.
Bilden går bara inte ihop. Många undrar hur hon orkar hålla den här skeva bildsättningen .
Tro mig, alla pratar om det. Kvinnorna i kyrkan. Killen i hissen.
Vi tycks behöva vår egen terapeut allihop, som jag skrev igår. Eller i förrgår.
Tiden går snabbt. Men har tiden gett Simona någon självrannsakan? Nej, hon har fullt upp med sitt inövade mantra.
Chock till erbjudande serveras av Mohamsson.
’Det finns väl andra föreningar? ’säger hon bekymmerslöst, till den alltmer trötta journalisten på SVT:s Agenda. När det är det just det låga antal stöd som styrt in henne till fiendens armar.
Ärligheten lyser (genom hennes stela leende som inte når ögonen), med sin frånvaro. Spel för galleriet.
Hon får mig att tänka på ett syskon som är på sin systers begravning och har stålsatt sig. Hon ler till alla gråtande begravningsbesökare. Känslan syskonet har är bara galet. Sorgen kan se olika ut, tänker vi, men känslan är och har vi svårt sedan att skaka av oss. Hur bemöter man henne? Liksom.
Länge har vi tittat på olyckan L nu
Jag vet inte med er, men jag har sett nog. Deras ”nu säger vi nej till SD!” Och ”nu säger vi ja till SD!”
Rött-grönt förhållande är skadligt
Som vore partiet ett trafikljus. Grönt! Nu kör vi. Rött! Nu stannar vi. Det är sån typ av förhållanden man har med en orm . En som inte kan vara tydlig. Eftersom det skapar ett beroende.
Lägger du ut en ostbit till en råtta hela tiden, kommer den förlora intresset för ostbiten. Men lägger du bara ut den ibland? Då kommer den komma rusande för att se om där är någon ost. Ormar vill ha oss beroende.
Du vågar inte själv heller kolla upp tydligheten. Älskar han mig? Älskar han mig inte? frågar vi olyckligt. Istället för att ringa och prata med honom. Vi vill hellre vara i ovissheten även om den är värst. Eftersom tydlighet inte är beroendeframkallande. Liberalernas ledare vill tvinga in oss i ett destruktivt beroendeframkallande förhållande med sin otydlighet. Det kan aldrig komma nåt gott ut detta. Det har hittills heller inte gjort det. Vad har ändrats ? frågar programledaren på Agenda. Jag skulle vilja veta vad kommer nu?
Svek och illojalitet
Nu är vi med Magdalena Andersson! Nu, du! Nu är vi minsann med Ulf Kristersson! (Vi hade inte varit med nån av dom om dom inte varit statsministrar.)
Detta försöker Mohamsson sälja in som nåt bra. Se, vi kan jobba med alla partier vi! Men vi ser också illojaliteten och sveken. Sånt bygger man inga förtroenden med. Sånt lägger partier utanför riksdagen till slut.
Liberalerna med hundraåriga stolta anor kan politik.
Men deras partiledare på sista tiden har varit en katastrof.
Dom går bakom ryggen på de sina. Om partiet gör så mot sina egna medlemmar? Vad kan dom då inte göra mot andra?
Jag kände hur tröttsamt det var när jag kollade på Kamala Harris inövade tal under USA:s valrörelse. Hon sa samma sak i varenda delstat.
Simona Mohamsson kör också ett inövat svar till programledarna som ser allt mer uppgivna ut. Vi kan lika gärna prata med chatGPT.
Vem försöker du övertyga, Simona? Du övertygar då inte mig
Det skulle min terapeut säga.
Prata inte om att du är tydlig, Simona. Se hur du betett dig. Prata inte heller om ansvar. Att sätta Sverige i regeringskris i dessa oroliga tider är inte ansvarsfullt.
Bara avgå.
Gamla rappare från min ungdom sa det också bra. RUN DMC: You talk too much
