DN säger att Vänsterpartiet är desperata. Nåt liknande hörs också från Aftonbladet ledare (länkar längre ner).
Men de förklarar aldrig varför.
Det säger mer om DN och Aftonbladet än om V.
Tänk att ha samarbetat , som i det här fallet, Vänsterpartiet gjort, med Socialdemokraterna i decennier. Aldrig suttit i regering. Och nu när V vill det? Då är V desperat.
Rädslan till Vänsterpartiet har jag aldrig förstått. Kanske för att min far var Vänster. Han var djupt hatad av min mormor som var liberal. Och han hatade henne, lika hett och innerligt. Hatet har man sett från nära håll, vad gäller politiska meningsmotståndare.
Det blir extra påtagligt när hatet kommer från två som är nära en.
Min pappa pratade politik med mig hela mitt liv. Han hade älskat X, på nåt vis. Det han gjorde var att kasta sig över insändaresidorna. Och han skrattade högt åt människors åsikter.
Han läste ledaren och han diskuterade den med mig.
Han strejkade när jag var liten för högre lön. Han var skogsarbetare. Han körde skogsprocessor och jobbade för SCA. Och vi hade det rätt tufft ett tag.
Alla SD-troll som i sin okunnighet hävdar att både DN och C är vänster enbart för att dom är emot SD, se hit.
DN skriver : Ledare: Nooshi Dadgostar verkar väldigt desperat
C – i viktiga frågor också S – har mer gemensamt med M, L och KD än med Dadgostars parti. Thand Ringqvist och Andersson har goda skäl att tro att det politiska innehållet blir bättre i ett samarbete med något av dessa än med V.
Vad det är i Vänsterpartiet som är så dåligt politiskt, framgår inte i denna ledare. Det antas vi tydligen bara som läsare veta. Vi läser Vänsterpartiet och vi fattar direkt att det är dåligt det. Det är nästan som om DN tror att inte en människa i det här landet röstar på Vänsterpartiet alls.
Om Vänsterpartiets politik nu är så dålig, varför förklaras det aldrig vad som faktiskt är problemet?
Vi kikar in till Flamman och ledaren:
Det finns inga röda linjer – bara dåliga ursäkter
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har aldrig stått varandra så nära. De röstar oftast lika, prioriterar ekonomi och stärkt välfärd, medan V likt MP ligger lågt om oenigheterna kring migration och kriminalitet.
Ok, jag som själv är medlem i Vänsterpartiet, är ju benägen att hålla med Flammans verklighetsuppfattning här, än DN. Det är heller inte något jag är ensam att tycka, i mitt gäng av politiken.
Jag förstärks, varje gång som Magdalena Andersson går in i samarbete med högern, och ger oss mer högerpolitik, att det är Vänsterpartiet som är mitt parti.
I grunden var jag en sosse, redan som barn, som älskade Olof Palme. Hans namn sade vi före mamma och pappa , från den gata där jag växte upp, idrottsgatan i det lilla samhället Hoting, tre mil från Dorotea.
Jag hävdar att Vänsterpartiet idag bedriver Olof Palmes politik. Hade S gjort det, hade jag fått vara sosse. Men när S ska samarbeta med Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, då är det väldigt svårt att vara sosse. Till och med DN borde kunna fatta detta enkla.
För om Socialdemokraterna samarbetar högerut, förändras också politiken högerut.
Socialdemokraterna har Reformisterna med Daniel Suhonen i spetsen, som så vitt jag kan förstå, försöker blåsa liv i lite av Palmes anda i S. Jag tycker att det går sådär.
Centerpartiet är toppstyrt
Centerpartiets partiledning verkar inte ha markkontakt med sina egna medlemmar.
Från ovan länkade artikel i Flamman igen:
Problemet är att de här idéerna inte delas av väljarna. Enligt en enkät av DN/Ipsos inför förra valet föredrog centerpartister ett samarbete vänsterut. Bilden bekräftas av att partiet i dag främst läcker väljare till Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Inte bara för att de absolut inte vill se en ny Tidöregering, och straffar Centerpartiet för sin otydlighet om statsministerfrågan. Utan för att man ligger till vänster om partiledningen i många frågor, inte minst om vinster i välfärden – som tre av fem högerväljare är emot.
DN/Ipsos: Vänstersamarbete mest populärt bland C-väljare
Detta verkar ju C-ledningen har oerhört svårt att smälta. Förre C-ledaren, Murre, försökte lyssna in medlemmarna, men honom avsatte man raskt då.
Nu har man valt in en ledare som passar C-ledningen som en handske.
Stå upp för vad man är
Det är inte Vänsterpartiet som är problemet. Det är att svensk politik låtsas vara något den inte är.
DN säger att Vänsterpartiet visar upp en desperation , då partiet vill hålla fast vid sin politik.
Jag säger att Vänsterpartiet vägrar acceptera en politik som glider åt höger.
DN och högern älskar att försöka skrämma angående Vänsterpartiet. I återkommande beskrivningar framställs Vänsterpartiet som ett problem, utan att politiken faktiskt diskuteras
Få är lika intellektuellt hederliga som Birgitta Ohlsson om att Vänsterpartiet är det parti som kämpar mest med vår antirasism i hela världen, som kan ge sig uttryck på olika sätt. Tex massiva demonstrationer.
Det är själva kärnan till att jag är Vänsterpartist. Antifascism.
Så länge vi inte bekämpar de ekonomiska orättvisorna kommer vi heller inte att stoppa högerextremismen.
Kommentar till Aftonbladets ledare
”Nooshida” är ett problem för Sverige
Låt mig inleda med Ida Gabrielssons egna kommentar på X till detta inlägg.
Nu är man tom ”ett problem för Sverige” enligt S-märkta ledarsidan, det börjar nästan bli komiskt. Att det är ett problem för C att V inte viker ned sig gällande inflytande i regering o därmed om sakpolitiken är ju en sak. Men för Sverige? Visst är det ett problem för Sverige att lagkaptenen på vår sida inte lyckats samla ett alternativ till dagens regering, som åtminstone kan ge väljarna beskedet att vi är beredda att styra ihop om vi vinner valet. Men det är väl inte V som är problemet här? Om man bryr sig om det och om sakpolitiken som ständigt lyfts på ledarsidan är det inte den som bjudit till mest man bör pressa. Men det vet ju förstås Aftonbladet redan. Ändå publicerar man sällan skådat lågvattenmärke
Det är inte bara ett lågvattenmärke, Ida Gabrielsson. Det är också fullkomligt obegripligt.
Jag förmodar att vi slipper läsa ledare från S i fortsättningen hur hemsk högern är med sin politik, om hur svekfulla Socialdemokraterna är när C-ledarens politik som tex inte ta bort vinster i välfärden, ska klagas på.
Alternativet i Sverige finns. Det kan man lita på. Och det är Vänsterpartiet. Socialdemokraterna däremot, är inget att hänga i julgranen. Dom var på väg att införa marknadshyror, minns väl alla? Men det satte V stopp för och fick känna respekt från allt och alla. Utom från DN:s ledarredaktion förstås. Som grät om hur hemsk V var.
Nej, V duger tradionellt som dörrmatta åt S. Så synd då att vi fått en ny och modigare vänster.
