Om fotboll, bön och det Sverige som Åkesson inte vill se.

I natt gjorde Yasin Ayari två mål i Sveriges VM-premiär. Han firade med sajdah, en muslimsk bön med hela kroppen mot marken. Jimmie Åkesson sa i våras att en aktivt troende muslim inte kan vara svensk. Fotbollsplanen i Monterrey svarade.

När Joel Halldorfs text ”Yasin Ayari visar vad blågul islam kan vara” dök upp i mitt flöde blev det uppkomsten till den här bloggen. Jag vill lyfta hans vackra och viktiga tankar.

Mina barn tillhör Sverige

Det är tyst nu från SD. Det är inte tyst från resten av oss. Tält sätts upp i varje stad, stora skärmar, matvagnar, folkfest av stora mått.

Jimmie Åkesson sa i våras att en aktivt troende muslim inte kan vara svensk.

Ayaris pappa Azzouz kom från Tunisien. Om sonen sa han:

”Mina barn tillhör Sverige. Han ska känna att han ger tillbaka till landet som verkligen tog hand om honom.”

Inget jubel- först

Ayari jublade inte efter sitt första mål. Pappan är från Tunisien. Rötterna finns där. Man kan tillhöra Sverige och ändå känna.

Men efter det andra målet föll han på knä i sajdah.

Det Sverige som finns

”När ingen trodde på oss slöt sig gruppen samman.”

Ayari själv. Efter matchen till SVT.

”Vi älskar varandra. Vi har bra kemi i laget. Det är därför det ser ut som det gör ute på planen.”

Viktor Gyökeres till journalisterna efter matchen.

Engelsmannen vid Storsjön

Vi i Östersund känner till Graham Potter. Engelsmannen vi köpte hit. Han gjorde inte bara succé med fotbollen, han gjorde så mycket utanför planen också. Min sons klass, när han gick på högstadiet, fick träffa dom. Han fick med sig en souvenir hem.

Jag minns en tidig morgon längs Storsjöstranden. Snön vräkte ner, plask tung och blöt, tidigt på våren. Eller så var det sent på kvällen. En utmattad minns inte så bra. Jag sprang mina fem kilometer. Då hörde jag en röst på sidan från mig: ”Bra gjort!” Högt, tydligt. Fullt av självförtroende . Jag vände mig paff om och svarade dumt: ”Tycker du?” ”Ja”, sa han. Jag fortsatte och förstod inte förrän långt efteråt att det var Graham Potter. Jag kan ha tagit fel. Men jag tror det! Det var verkligen han!

Victor Lindelöf sa efter matchen: ”Tystade många.” Polisen om natten: ”Det har varit mest glädje.”

Sverige reste sig.