Jag prenumerar på Brand. För jag gillar Wåg, anarkism och vänsterextremism. Det bästa numret är AFA-numret. Det är det bästa nummer jag någonsin haft av ett nummer i någon tidning.

Med detta nummer följde två idolaffischer på AFA. För dom fattar vad dom är. För någon som mig och många flera. AFA har själv skrivit detta nummer.

Jag är inte idol till mycket i livet. The Walking Dead är undantaget. Zombieserien. Och AFA. Bara att det gör nazister vansinniga att säga det jag säger, säger ju allt.

Kanske har The Walking Dead och AFA någon gemensam nämnare. Byt ut zombier mot nazister.

Att läsa AFA-numret är som att fått tag i ett brev från Fantomen. Allt är hemligt och spännande.

Visste ni tex att AFA har ett huvudkvarter? Detta nummer blev till pga Brand , som vet var våra hjältar kontaktas, Brand frågade AFA om tidningen skulle ställas till deras förfogande lagom till 30-årsfirandet.

Här snackar vi krypterade chattar, utan tydliga avsändare. Brand går på anarkistpalatset på Sveavägen ”då plötsligt en vit skåpbil dyker upp och rösten dom hörde hade Brand hört förut. ” Hej! Hoppa in! ’

❤️

Och Brand fick ett par hemmavirkade huvor i grälla färger att träda över deras huvuden.

Jag tycker det är rörande. Det är deras sätt att säga att dom bryr sig. Ungefär som när min pappa gick till frysboxen och gav min kontaktperson Gudrun det finaste på älgköttet. Fransyskan. Hon fick också rödingar och öringar vi fiskat.

Stanna upp här ett ögonblick och fatta varför Brand är världens bästa tidning. För mig vore det som om Rick Grimes skulle komma och ta upp mig i sadeln på hans häst. Bakom honom sitter Daryl Dixon på sin motorcykel.

Brand åker med AFA in i ett underjordiskt garage.

Det här numret damp ner i min hall efter att Christian Peterson gick in i mitt kommentarsfält. Det slutade med att jag gick ut ur X, och ja, jag gick inte heller ut.

Tidningen kom in i mitt liv som frisk luft. I det rätta ögonblicket. För nazisterna försöker skambelägga en otroligt mycket om man är antifascist.

Numret går igenom fascismens historia som format AFA:s motstånd. Dom gjorde ett historiskt episkt nummer jag vill ta med mig i min grav.

En tidning om motståndet. Solidaritet. Jag känner djup respekt och obegriplig kärlek till dessa människor. Dom bildades när nazisterna gick på gatorna, som faktiskt var Sverigedemokrater. Ni vet, det var ändå inte så längesedan. Och dom hade tecknat av Christian Peterson med tårar i ögonen. Med kukar som hänger runt halsen format som hakkorset. Med rubriken Förlorarnas ansikte.

Bästa sättet att få en person att förlora dess makt över en, är att teckna av den. Den är en orm. Du kan också korsa över ansiktet.

Jag är inte såklart med i AFA. Men dom är mitt folk, min rörelse.

Jag har all rätt i världen att gilla det jag gillar.

En hyllning till antifascister

No pasarán

Till Malmös antifascister

Säg något om torg som får oss att samlas

Säg något om självförsvar som inte kan bestraffas

Säg något om rörelse som förvandlar oss till många

Säg något om historia som inte kommer att upprepas

Säg något om strid som alltid måste utkämpas

Säg något om seger som inte gör oss till hjältar

Säg något om förmåga som ger oss efter behov

Säg något om kålsupare som aldrig ska passera

– Athena Farrokhzad

När jag är ledsen och tvivlar på mig själv. Då tar jag fram mitt AFA-nummer och läser om dessa människor som har massor av motstånd. Mod. Och vett att skydda sig, vara rädda om varandra.

Jag fick samma känsla när jag träffade syndikalisterna på årets årsmöte och gladdes av fler ansikten. Ungdomar som kom fram och pratade med mig. Sa att mina tatueringar på knogarna var grymma. Det fick mig att le. Och berätta vad det står för. Allt inspirerat från The Walking Dead. Jag blir inte oftast förstådd i detta i andra sammanhang.

Tage Danielsson: Råd till ett nyfött barn

Innan du blir kapitalist

kommunist, monetarist

anarkist, marxist, fascist

terrorist, imperialist

socialist, syndikalist

eller rentav folkpartist

måste lilla du förstå

att så snart som du kan gå

bör du stultande gå med

i det världsparti för fred

som går före allting annat.

Alla -ismer där vi stannat

är sekunda, inte störst.

Freden måste komma först.

Gör den inte det, min vän,

kommer inget efter den.