Vem äger ordet kristen?
Det pågår en het debatt om vad “kristen” egentligen betyder i politiken. Är det tro? Kultur? Identitet? Eller något som används för att markera vem som inte hör till?
Victor Malm skrev i Expressen den 1 mars om hur ordet “kristen” allt oftare blir ett politiskt kodord snarare än ett uttryck för tro.
Kristen människosyn…utan Bibeln?
Kristdemokraterna talar om en “kristen människosyn” som inte är beroende av Bibeln. Men om den inte utgår från evangeliet, vad återstår då?
En kulturell etikett? Tradition? Ett sätt att definiera vilka som hör hemma i “västerländsk civilisation”?
Jesus och makten
Jesus talade inte om nationsgränser. Han talade om den hungrige, den främmande och den utsatta. Kristen tro börjar i relationen till de mest sårbara. Politik kräver realism, men tro måste alltid tala om barmhärtighet.
Politikens hårda språk
I den svenska politiken idag ser vi ofta ett språk som markerar gränser:
- Vem får komma?
- Vem hör hemma?
- Vem ska skyddas, och vem ska stå utanför?
Kristdemokraterna talar om “kristen människosyn” men samtidigt används ord som skapar distans och uteslutning. För att heta Kristdemokraterna är detta inget som har med kristendom att göra! Alla förstår det, utan just KD själva.
Jesu kärleksbudskap
Jesus sade: “Det ni gör mot en av dessa mina minsta, det gör ni mot mig.”Hans språk handlar inte om att bygga murar, utan om att öppna hjärtan:
- Älska den främmande
- Skydda den utsatta
- Svara på behov med omsorg
Kärlekens språk inkluderar alla, utan diskriminering, utan undantag.
Längtan efter efterföljelse
Kristen tro börjar alltid i relationen till de svaga, de främmande och de behövande.
Om ett parti vill kalla sig kristet, måste deras ord och handlingar kunna stå provet mot kärleksbudskapet, inte bara mot opinionssiffror.
