X står mig upp i halsen

X tar över en helt, och du kan inte sluta scrolla. Känns som dygnets alla timmar. För du är sjukskriven kanske. Och väntar fortfarande på det där mötet FK håller på ordna.

Sätt fart!

Så du går på kontoret. Fråga om dom glömt mig. Nej, dom ska fortsätta jaga , säger dom.

Det är bara det att det här mötet skulle varit nu i höst, och nu är det snart vinter.

Så du kontakta ssk. Som ska återkomma.  Men har inte gjort det ännu.

Det känns som mitt liv rinner ut i det blå.

Jag vill arbeta. Som den undersköterska jag är. Vad är det som tar sån tid?

Paus från X

Men nu lämnar jag X. Jag är rätt trött på det. Vi tjatar om samma sak, vi i vänstern. Vi pekar ut, vi säger, se här och se där. Vi gillar och gillar och delar och delar.

Organisera och planera framåt

Men egentligen kanske vi bara vill mobilisera istället. Organisera. Träffa folk. Som när 100 000 frivilliga hjälpte Zohran Mamdani vinna och bli borgmästare i New -York.

Dom fick träffa andra människor. GÖRA NÅGONTING. Istället för att bara sitta ensamma och isolerade framför sina mobiler.

Socialism är framtiden

Zohran har inspirerat vänstern i hela världen . Fascisterna och högern må ha pengar, media, etc. Men vi har folket. Vi är folket. Underklassen. Arbetarklassen. Som vägrar betala för deras skit. Och svälta. När det kommer någon som Zohran. En socialist. Som är på våran sida.

Det ger hopp. Det ger glädje. Om att en bättre värld faktiskt är möjlig!