Jag såg Centerpartiets ledare Muharrem Demirok i 30 minuter nyss. Det var smärtsamt uppenbart att han hade svårt att uttala orden: Magdalena Andersson är vår statsministerkandidat. Och kanske är det inte så konstigt. Senast han sa det höll han på att bli avsatt, men istället fick ungdomsförbundets ledare Caroline von Seth gå. En ovanlig maktstrid inom Centerpartiet, där anklagelserna var fega och anonyma. Ingen vågade träda fram med sitt namn. Sådant går knappast att ta på allvar – än mindre att avsätta en partiledare för.

Programledaren fick kämpa för att få klarhet i Centerns position. Är Magdalena Andersson kandidat eller inte? Demirok slingrade sig, gick som katten kring het gröt.

Men en sak slog han fast: Vänsterpartiet är uteslutet. De har inte gjort något åt antisemitismen i partiet.

^{Oppositionen kan inte abdikera från ansvar}

Här krävs svar! Det duger inte att oppositionens partier låtsas som att det rödgröna regeringsalternativet kan fungera av sig självt. Vi vet att högern kommer att mala sönder oss med påståenden om att vi är odugliga, splittrade och oförmögna att styra. Vill vi vinna valet måste vi bevisa motsatsen.

Och vad gör Vänsterpartiet åt antisemitismen i partiet? Jag vet inte. Jag hör ingenting om det. Är partiet fortfarande fast i samma förnekelse som jag själv en gång var? Slår man fortfarande ifrån sig och ser varje anklagelse som en israelisk attack mot kritiker av folkmordet i Gaza? Vi vet att Israel ofta använder den retoriken, det är inget nytt. Men det förändrar inte det faktum att judar i Sverige är rädda. Det är helt oacceptabelt. Vänsterpartiet måste ta frågan på allvar. De måste tala klarspråk. Det räcker inte att vara tysta.

Vi förväntar oss mer

Våra röster ska ges i förtroende till ett rödgrönt block som måste få samarbetet att fungera, oavsett hur svårt det ser ut. Magdalena Andersson menar att det löser sig när vi vinner valet. Jag hoppas innerligt att hon har rätt.

Men just nu ser jag en blåbrun regering som vräker miljarder över höginkomsttagare medan vanliga människor kämpar för att få ihop vardagen. Och jag ser en opposition som inte tar sitt ansvar.

Så här är mitt krav: Jobba för det! Visa att ni menar allvar! Vi förtjänar politiker som arbetar för sina löner.

Få det att fungera.