Vi kan inte äta bensin, men vi kan slå tillbaka!
Nyhetsbrevet vecka 19 har resulterat i kamp!
Vecka 19 har varit ett enda långt brandtal – mot normaliserad rasism, mot ekonomiskt svek och mot ruttna bortförklaringar! Vi är faktiskt helt slut här. Men ve, tandgnisslan och ack för den som ger sig! Vi får helt enkelt kämpa med det vi har: ord, färg, fakta och kärlek!
Här är de viktigaste inläggen från bloggen denna vecka:
- Fredagsflamingon #4 – Kärlek är inget säkerhetshot – men SD är det
Jonas Gardell kallade det ”ett visitkort” – vi kallar det början på ett kulturellt uppvaknande.
Zinga dansar, protesterar och fäller en tår över att vi fortfarande misstänkliggör kärlek.
- Ursäkter, undanflykt – och lögner vi måste slå tillbaka mot
Jimmie Åkesson firade 20 år vid makten med sitt indragna barnbidrag. Han synes knappt till, han lever sitt bästa av liv med pengarna han ser till att tillförskansa sig själv. Solbränd och dann, kommer han när det behagar honom till Riksdagen. Ger lite intervjuer här och där. Lite inövade oneliners.
Samtidigt påstår regeringen att inget kan göras åt kurrade barns magar. Gröten är även den slut, i allafall i mitt arma hem. Vattnet i kran, dock är fortfarande gratis. Hur länge det nu varar?
Zinga var då på det klara med vad som behöver sägas över detta för evigt pågående gisslandrama: Ni får ha era bensinpriser, men vi kräver att barn får äta!
- Alice Teodorescu Måwe angriper solidaritet
Hon kallar oss vänsternazister.
Hon vill fängsla människor som demonstrerar.
Hon står där som högerns ansikte i desperationens tid.
”Nog är det väl själva fan”, sa Zinga och slog fjädern i bordet, så den rök all världens väg. ”Alice gör mig fjäderlös snart!” väckte Zinga mig med och stirrade argt på mig.
