Vi är eniga om att äldreomsorgen fungerar

Denna text ha hämtat inspiration från Jan Guillous text:

Utan enighet stannar Sverige – det är vi eniga om

På min sida i politiken är vi eniga om att äldreomsorgen fungerar.

Det är vi verkligen eniga om.

Vi är eniga om att en undersköterska på helgen klarar en hel avdelning själv. Det är inte ett problem, det är effektivitet.

Vi är ju eniga om att det finns en kollega som springer mellan avdelningarna när det behövs. Springer. Det låter nästan atletiskt.

Vi är eniga om att bemanningen inte behöver förändras för att de boende är palliativa. Döende är döende, men scheman är scheman. Där råder full enighet.

Vi tar gladeligen emot alltfler medborgare i redan, visserligen, väldigt dåligt skick, när dom kommer, utan att för den delen öka på personal.

Varför i hela friden? Vi är väldigt eniga om att personalen klarar detta, för det har dom alltid gjort. Aldrig någonsin ändras nämligen mängden personal, oavsett förhållanden. Detta är för oss en viktig princip.

Och om någon i personalen klagar, pekar vi bara uppåt. För det råder stor enighet bland högre chefer att vi inte behöver öka på personal.

Arbetsplatsdemokrati? Vad sa du att det hette sa du? Det är ingenting vi sysslar med här.

Undersköterskan är som potatis, vi kan ha henne till allt

Vi är eniga att undersköterskan kan göra allt, och det samtidigt. Hon är en utmärkt kurator, hon är tlll och med en tandläkare. Dessutom sköter hon allting på datan, om planer för den boende, det är väldigt viktigt.

Åh, behöver Elsa gå på toan? Vad är viktigast just nu sa du? Ja, men undersköterskan springer och fixar! Allt på en gång. Det är inga problem!

Undersköterskan ska också skura fönster, åtminstonde på sommaren, det är ju bara en gång om året! Och städa rummen, en gång i veckan.

Ibland behöver hon behöver ställa sig på en hög ställning och damma bort de damm som ligger runt ventilerna där, se vad duktigt hon tog bort det! Hon är då inte sämst!

Undersköterskan är som potatis, vi kan ha henne till allt.

Någon måste ju springa

Vi är eniga om att låga löner och dålig arbetsmiljö inte är ett rekryteringsproblem.

Det är ett karaktärsproblem hos dem som inte orkar.

De som väljer att sluta, eller som kroppen väljer att sluta åt, de förstår inte helheten.

Dessa vill vi för vårt liv bli av med. Vi tar inte tillbaka en som varit utmattad mer. Gud bevare oss väl.

Undersköterskor är ju så utbytbara. Och varför skulle vi tacka den som inte orkar mer?

Det skulle aldrig infalla oss. Vi är väldigt eniga om att hårt arbete är idealet.

Jag förstod inte helheten. Inte när jag lurades till nåt jag inte ville. Försökte ändå under sex år göra min vilja hörd, tills jag insåg att det kommer aldrig gå och sade upp mig. (Om du vill läsa mer, se länkar längst ner )

Men, men. På min sida i politiken är vi eniga om att det ändå löser sig. Och enighet är allt.

Vi är eniga om att marknaden hittar personal. Vi är eniga om att det är viktigt med valfrihet och privata utförare.

Vi är eniga om att skattesänkningar sätter fart på hjulen.

Någon måste ju springa.

Vill du veta mer om vad som egentligen hände? Läs min insändare i ÖP och min artikel i Syndikalisten: Har också bloggat här och här.